Jag älskar verkligen att bo i Marbella, missförstå mig inte där. Men det är verkligen något jag gjorde helt själv. Kände ingen och har egentligen ingenting här. Självklart träffat massor av vänner och folk jag tycker om men de som står mig närmast finns ju inte här. Ibland kan det vara så himla jobbigt. Speciellt nu när jag var hemma i Sverige bara någon dag. Allt där är verkligen grått, likadant som alltid och otroligt tråkigt. Men där finns ju alla jag älskar. Som nu och alltid kommer välkomna mig med öppna armar och vara överlyckliga för att se mig.
Det är inte konstigt att det gör ont i hjärtat att säga hejdå till dem på obestämd tid.
Det är inte lätt att deala med hur man ska göra med sin livssituation när alla man älskar är i landet man hatar.
Det är verkligen mycket som händer i ens huvud när man ligger ensam en kväll bara så himla långt bort från allt och alla. Jag älskar att vara här och har aldrig haft så kul som nu. Men det känns bara tråkigt att man aldrig kan få ha allt på samma gång. Det är alltid någon eller något som gör att hjärtat värker av saknad. Men dock är det väl så livet är. Man kommer förmodligen aldrig få ha allt och alla på samma plats utan man får bara lära sig att leva med att de finns alltid kvar även om det inte är på samma plats som en själv.
Egentligen tror jag att det mesta handlar om att jag verkligen insett att Sverige inte är ett land jag vill bo i. Jag menar, hur många länder finns det inte som är sååå mycket roligare än det? Det är liksom inte vad jag vill ha. Jag är inte rädd av mig men det gör mig ibland lite rädd att det inte finns någon fråga som får mig så illa till mods som ”när flyttar du tillbaka?”. Jag vill ju bara säga aldrig. Jag vet helt enkelt inte det.
Vet helt enkelt inte mer än att jag vill leva mitt liv. Resa. Se. Träffa nytt folk. Vara på platser jag mår bra på och tycker är roliga. Men jag tycker det är viktigt att visa allt. Ikväll har jag verkligen varit ledsen och det måste ni få veta. Ni som funderar på samma sak. Inget är kul hela tiden. Vissa dagar och kvällar är verkligen fruktansvärda och man undrar vad man håller på med så långt bort från allt och alla samtidigt som man vet att det bara är en sån kväll och att man egentligen är på helt rätt plats.