Hej Lovisa! Jag har sen många år tillbaka haft en pojkvän, men vi har haft det lite fram och tillbaka. Vi har alltid älskat varandra och löst våra problem, just för att vi vill vara tillsammans! Men nu den senaste månaden har han inte ansträngt sig någonting för att visa sin kärlek till mig. Han är frånvarande och jag känner mig ledsen. Det har lett till mycket bråk och varje gång har han hotat med att han kommer göra slut. Nu har han sagt att han vill leva livet. Inte genom att vara med andra utan att leva ett ungdomsliv bara. Jag vet inte hur jag ska ta det här. Han har jätte svårt att göra slut och jag har ännu svårare. Tror du det finns något mer att kämpa för eller hur ska jag göra? Jag vill verkligen inte göra slut för jag vet inte hur jag ska hantera alla dom känslorna. Men det kanske vore bäst ändå. Hur ska jag göra? Du som nyss har vart i den situationen. Snälla hjälp mig. Kram
Hej! För det första, usch vad det gör ont i hjärtat på mig när jag läser sånna kommentarer. För det är verkligen så himla svårt och tråkigt, men tyvärr så händer det.
ALLA förtjänar någon som verkligen VILL vara med en, varje dag och hela tiden. Självklart är alla förhållanden lite upp och ner men det måste alltid vara på lika villkor. Båda måste ge och ta lika mycket för att det ska vara rättvist och för att man ska få ut något av relationen man är i. Så som du har skrivit tolkar jag det som att det är du som just nu håller förhållandet vid liv. Egentligen är det absolut inte ok att bli behandlad som du blir nu men jag förstår hur du känner. Men rent objektivt om du läser din egen kommentar så är det väldigt uppenbart att det är destuktivt och en situation inte du mår bra av att vara i. Man får aldrig ”hota” någon med att göra slut..! Personligen tycker jag det är elakt av honom att inte vilja göra slut men ändå inte ge dig och förhållandet en ärlig chans. Han vet förmodligen var han har dig och tar dig otroligt mycket för givet, aldrig ok.
MEN det är klart att du vill vara tillsammans med honom eftersom du älskar honom så därför tycker inte jag man ska ge upp lätt. Så jag tycker att du ska ställa honom mot väggen och be honom tänka efter och fråga vad han verkligen vill (tror nämligen knappt han vet det sj). Av både mina och vänners erfarenhet har vi märkt att killar ofta tar beslut innan de tänkt efter ordentligt, tillskillnad från många tjejer som tänker först LÄNGE och agerar sedan.
En fråga jag alltid tycker man ska ställa sig själv är hur många % glad i förhållandet är du? Framkallar det mest ångest eller lycka? Är det så himla underbart som du tror eller är det bara det är det är din vardag och det du är van vid som känns läskigt att vara utan? Man måste lära sig att ha respekt för sig själv, för om inte du gör det själv, hur ska någon annan kunna göra det? Man är rädd såklart, men man ska inte vara det. En stängd dörr öppnar alltid så otroligt många nya.
Så först be honom tänka efter. Är det verkligen nu det ska ta slut, helt? Man kan inte komma och ångra sig efter någon månad när det passar, det är inget alternativ. Sen får du tänka efter själv. Tänk på DIG SJÄLV. Man tror inte att man är så stark som man faktiskt är när man inte har något annat val än att vara det. Man klarar fan allt, bara man måste.
Så: Ställ honom mot väggen, säg att detta inte är okej. Om det inte sker en förändring så måste du lämna eftersom han uppenbarligen inte vågar. Du är stark och du kommer klara det, jag lovar. Man vill inte höra något om andra killar osv eftersom han såklart är den enda för dig. Men det finns mycket annat som också kan göra en lycklig. Måste inte vara en kille utan det kan vara en kompis. Jag träffade ju exempelvis Filippa efter jag och Axel gjort slut och jag har svårt att se hur jag skulle klarat den jobbiga tiden utan henne. Vi blev ju även sjukt bra vänner vilket vi förmodligen inte på samma sätt blivit om jag fortfarande haft pojkvän då vi aldrig skulle umgåtts dag och natt i månader haha. Man ska verkligen inte vara med personerna som tar så mycket onödig energi utan de som ger en energi och höjer upp en!!!! Lycka till och tveka inte på att kommentera igen eller berätta hur allt gått!
Jag får väldigt många kommentarer likt denna på mail/meddelanden/snap och allt jag vet inte vad. Som ni säkert förstår blir det väldigt svårt för mig att svara på allt så därför ber jag er istället kommentera alla era problem här (på ett mer öergripligt sätt så jag kan ta upp frågor i bloggen utan att det blir för personligt), ofta är många problem liknande så om jag tar upp dem här kan de säkert hjälpa många andra också!